LindaAntonsson

Är det meningen att jag ska gråta? Är det meningen att jag ska sitta här och nästan tycka synd om mig? För det finns folk som har det mycket värre än vad jag har.. Men justnu känner jag mig olycklig. Och det är då jag önskar att jag inte var ensam, inte satt otröstad utan att du var här, för hur mycket du än sårar mig så får du mig alltid att le, oavsett. Det är en egenskap jag kommer sakna, och jag är inte säker på att någon annan kommer att ha den. Vem vet? Kanske hittar jag någon som finns där som du finns, kanske inte.
Jag försöker vända upp och ner på alla känslor jag har, men jag finner ingen rätsida på allt.

Saken blir ju inte bättre att jag blivit av med boendet jag faktiskt älskar och börjar känna trygghet i. Nu ska jag rivas upp och behöva flytta. Nu ska jag behöva flytta till en fallfärdig lägenhet eller hem igen. Hem är ju en trygghet, men det känns knepigt att flytta hem när man väl flyttat ut..
Jag vill kunna somna i lagom tid och slippa vända och vrida på mig.

Så, nu har jag släppt ut lite av det jag känner......
Kanske går jag vidare snart och kan bli glad.